Apropå dåliga liknelser.
Sten Tolgfors satt här i radion, P1 Morgon, häromdagen och berättade för oss dumma medborgare att vi missuppfattat hela FRA-lagen. För den gör ju egentligen bara det som de svenska trafikpoliserna gör. De står där vid sidan av vägen och leker laserkrig och plockar bara in de personer som kör för fort, har inmundigat alkoholhaltiga drycker eller som har allvarliga fel på bilen. Precis så är det enligt Sten Tolgfors.
Han har ju rätt i att det är vad trafikpoliserna faktiskt gör, och det ska han väl ha en klapp på axeln för då kanske. Men där slutar likheterna.
Till skillnad från FRA syns trafikpolisen. De har en, ganska stor, blåvit bil med saftblandare på taket och signalgula reflexremsor parkerad bredvid vägen. Konstapeln som sköter själva laserpekandet står öppet och synligt och också han är signalfärgad i sin reflexväst. Om man blir invinkad för alkoholkontroll så återfinns samma fina bil och samma fina konstapel men med skillnaden att där stannas man upp helt och möts av en artigt hälsande konstapel som vänligt och bestämt ber om att få se på körkortet och frågar ”har du sett en sån här förut” när de håller upp sin alkometer. Allt för att alla ska vara fullt medvetna om vad som händer och sker och för att man ska vakna till om man kanske är lite tung i foten efter en lång dag på jobbet. Själva huvudsyftet, som dryftat av rikspolischefen själv, är inte att sätta dit folk som syndar (undantaget rattfyllerister så klart) utan för att se till att bilarna som körs på vägarna rullar i rätt hastighet och uppfyller de säkerhetskrav man åtar sig att hålla när man tar ett körkort.
Fartkameror skulle vara en bättre liknelse, men även den har sina brister. En fartkamera ser man. Oftast så långt bort att man, om man skulle lida av samma blyfot som nämnts tidigare, hinner lätta på gasen och inse att man kanske höll en lite för hög hastighet på fel sträcka. Ser man inte kameran så märker man klart och tydligt om hastigheten var fel genom det intensiva blixtrandet. Skulle man vara så borta att inte ens det får en att vakna till så kommer informationen hem i ett brev på posten senare. Kort sagt, du vet när du mäts och du vet om det blev fel.
En mer korrekt liknelse skulle vara en dold trafikkamera som inte på något sätt markerar när du gör fel utan bara sparar informationen. Taggar dig som intressant och fortsätter fotografera dig senare oavsett vilken hastighet du håller. Dessutom skulle den skicka all information till en myndighet som kartlägget ditt resemönster, kollar vad du handlar, var och för hur mycket. Skulle du ha en bekant eller en kollega i bilen vore det dessutom passande att kolla upp denne också ifall det skulle kunna vara en ”allierad”. Även om man inte är en fara för Sverige så kanske informationen kan användas för byteshandel senare med andra länder som kanske inte är lika… uhm… nogräknade och inne på det här med yttrandefrihet och pressfrihet. Allt för att du inte ska ha en chans att försvara/förklara ditt agerande förren du sitter i klistret.
Nej, Sten Tolgfors. FRA med deras nya befogenheter har faktiskt ingen motsvarighet inom trafikpolisen.
